måndag 2 januari 2012

Väntan är stor

Jag tror Casper har en signal i kroppen som vet när jag och min sambo kommer hem.
Han måste ha en radar som säger "Okej, nu kommer matte och husse hem". Han sitter alltid vid dörren och väntar på oss. När vi går utanför huset är han på över våningen och när vi kommer hem ja då ligger han och väntar i trappan på att vi skall komma hem. Sötaste vovven som finns. Hur är era hundar när ni kommer hem? Välkomnar dem er på ett kärleksfullt sätt?


Det är liknande när vi skall gå och lägga oss, då skall Casper sova inne hos oss i rummet, lockar vi inte in  honom, ja då kommer han efter några minuter smygandes in i rummet. Hela natten sover han i sängen tillsammans med oss och tar hela sängen så vi får kramp i benen. Men vad gör man inte för den lilla bebisen. Om ni tror att han bestämmer i familjen så har ni fel, han må vara min lille prins och låter han sova i sängen. Jag tror att jag inte är den enda som gör detta. Eller hur? Jag gillar att ha mina älsklingar bredvid mig och det får jag varje natt. Min underbara sambo och Casper. Kärlek är va det är.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar