Sommaren är över, Zayo är glad för det!

Oj nu vart det ett bra tag sedan jag skrev och underhöll er på denna blogg. Vad är förklaringen tro? Jag tror jag enbart varit så enormt lat och inte orkat. Den så kallade bloggtorkan har blåst in från Söder och attackerat den större delen av hjärnan med en öken. Sandstorm kanske. Eller vad tror ni? 

Hur har sommaren varit? 

Varm och underbart väder. Dock inget hundväder precis då jag har en liten herre som är så känslig mot värme så har vi bara tagit det lugnt och njutit av tiden tillsammans. Så fort solen gick ner och klimatet blev kallare så gav vi oss ut och tränade en massa Agility. Zayo är verkligen super duktig på det, men matte mindre då hon stakar vid varje hinder. Det brukar låta såhär *Zayo hoöööeeeehmmp, HOPP* istället för direkta  *Hooopppp, Braaaaa* eller *Zayoo, eeehhhmmm Tunneln* istället för *Tunneln*. Ja, jag sa ju att jag har en sandstorm i huvudet eller hur? Inte mitt fel att det kan bli fel ibland. Mellan varje omgång gick Zayo själv och drack en massa vatten. Det är viktigt i värmen att dricka vatten, speciellt för en liten vovve som är så känslig mot värme så måste man svalka sig i skuggan och i vattnet ibland. 

Under dem timmarna vi inte tränat Agility har Zayo lekt med Klara och nykomlingen Nova. Det var mycket lek, Zayo och Nova älskar verkligen varandra och kan leka, skälla och göra krokodilrullning i flera timmar. Dem är ju för söta dem där håriga monstren. Dock var den vit/svarta pirayan väldigt läskig i början då hon var så liten och högg tag i allt och alla som kom i närheten av henne. Bara se Zayos raklånga kropp. Knäppisen.

Nedan får ni en bildbomb på sommarens små plock av bilder:

 Klara vilar efter ett ringträningspass!

 Poserande damer!

 Trötta lillen efter en dag med Zayo och Klara

 Man måste ALLTID sova middag!

 Benet var lite för stort för Nova på den tiden så hon brukar ligga på rygg och mumsa på det. 

Nöjd är hon ändå.

 *Vart är den lilla jobbiga bitande hyenan*

 Zayo njuter av sommaren när den är som bäst!

Trött efter en hektisk dag med dem små!

Så nu åter till er, hur har er sommar varit? Mycket hundträning eller bara allmänt lugn?

Att sakna sin bästa vän

Ja kära läsare, nu kommer jag skriva ett djupt och inte alls roligt inlägg. Känner bara att jag måste få ur mig alla känslor i ord. Hur svårt och hur mycket jag än gråter så måste känslorna ut. Tror detta är det jobbigaste inlägget jag någonsin har skrivit.

8:e April, 13.22, hände det som inte alls fick hända. Det jag fasade för mest. Något som aldrig får mig att sluta tänka, gråta, älska och klandra mig själv över. Min bästa älskade vän, mitt allt, Casper fick gå över regnbågsbron. I Söndags fick mamma och min storebror åka akut till veterinären med Casper. Han hade så ont att han bara gnällde och gnällde. Veterinären visste inte vad det var med honom så dem la in honom över natten för att undersöka honom. Detta visste jag inte om, då jag inte längre bor hemma. Mamma ringde mig igår på morgonen och jag fick beskedet att han skulle undersökas för att se vad som gjorde så enormt ont på honom. Tårarna började rinna redan då, jag vill ju inte att något skall hända med honom. Vill inte att han skall ha ont, jag vill bara att han skall må bra och få sin glädje tillbaka. Jag försökte göra allt för att tänka positivt men det var svårt, intalade mig själv varje minut att Casper kommer tillbaka, han kommer att få ett bättre liv nu när han kommer hem igen. Gjorde allt för att lugna ner mig själv.

Tiden gick....

13.22 fick jag ett samtal från mamma, ett samtal som jag hörde bara var full med sorg och negativt besked. Ett samtal som är tagen ur mina mardrömmar. "Vi måste ta bort Casper, Han hade en tumör i levern" Tystnad, chock och åter igen tystnad tills mina tårar strömmade och det enda jag kunde göra var att skrika och gråta "Inte Casper, nej snälla det är inte sant, snälla. Casper" Jag grät och grät och energin försvann, glädjen var borta och sorgen tog min kropp. Jag svek min älskling, jag var inte där med honom. Jag hatar mig själv att jag inte fick krama, älska och pussa honom igen. Säga Hej då. Jag svek min älskade bebis. 

Jag känner hur livsgnistan är borta, jag tror inte jag någonsin kommer att kunna sörja färdigt. Det går inte denna gången. Dem som känner min och Caspers relation vet. Dem vet hur mycket jag och Casper har kämpat med allt. Hur nära vi var/är och att han var den enda hunden som tog hela mitt hjärta med massa kärlek och glädje. Allt är borta nu, det försvann med Casper, en stor det av mitt hjärta är borta. Jag är tom, vet inte hur jag kan ta mig igenom detta denna gången. 

Jag vill bara vara stark för Zayo och min älskade Sambo, mina älskade som är där för mig nu när livet känns tungt, hunden som ger mig nu energi och kärlek Men vet ni, just i denna stund känns allt tomt, tyst och grått. Solen kanske skiner ute, men inne är allt grått och tråkigt. Måste bli stark för Zayo. 

Jag kommer ihåg när Chippo gick bort, det var jobbigt. Men jag var förberedd och kunde gå vidare. Men denna gång är det tusen gånger värre och chocken går inte att beskriva.

Jag älskar dig Casper, du är mitt hjärta och jag kommer alltid att vara vid din sida. Det är för alltid du och jag. Pärlan, du kommer aldrig mer ha ont, du kommer alltid vara lycklig och vara med Chippo hela tiden. Du är den vackraste ängel himlen någonsin har haft. Du är och kommer för alltid vara i mitt hjärta.

 Vila i frid älskling

2002-11-30 - 2013-04-08

Dagens Snygging

Till minne av Chippo

Idag för nästan 1 årsedan fick vår älskade Chippo somna in och idag hedrar vi honom och kommer ihåg allt skoj vi har haft tillsammans. Han var en mycket envis liten pojke men mycket krut och visste verkligen vad han ville. Han gjorde aldrig något dumt, han var världens bästa hund som kommer alltid vara saknad. Minnena kommer upp och jag kommer ihåg dessa tappra försöken att träna honom i Agility. Jag och min storebror fick pris för att vi hade samarbetsförmåga och kunde leda Chippo rätt och gav inte upp. Chippo var nämligen känd som en tjej tjusare och dem var mer intressantare än vad vi var. 

Men Agility blev även något extremt positivt efter att ha fått en grymt bra bana tillsammans med felfritt och bästa poäng, vilket ledde till pris. Snacka om att jag var glad och stolt över Chippo. Han gav verkligen mycket ljus och positiv tillvaro i ens liv. 

Efter en del veterinär besök och operationer för att hoppas att han blir fri från Cancern som han hade fick han ta sina sista andetag 28 oktober 2011. Jag kommer ihåg den tunga känslan och hur ont i hjärtat jag hade när jag hörde dem sista stegen ner för trappan och ut genom dörren. Tårarna brast lika snabbt som dem gör nu när jag skriver om det. Jag ville vara med och säga hej då på plats men jag vet att jag aldrig skulle fixa och känna hans sista andetag och hjärtat som slutar slå. Även om jag vet att Chippo har det så mycket bättre idag, utan Cancer och utan att ha ont så kan jag inte glömma allt han har gjort och hur mycket han betyder för mig. Han var ju med mig överallt. Chippo var den hund som fick följa med till skolan, in till stan ja han fick vara med överallt. Han var en underbar följeslagare som betyder guld för mig. 

Saknaden är stor efter dig Chippo och kärleken till dig kommer aldrig att försvinna. Jag älskar dig min vän och du kommer alltid ha den största delen i mitt hjärta. Idag tänder vi ett ljus för dig och minns alla underbara dagar och år vi fick tillsammans. Du blev ju trotts allt nästan 14 år. 

Jag har skrivit en text om Chippo som kommer publicera här i bloggen snarast.

Casper och Zayos dag i text och lite bild

Det har varit tyst från min sida eftersom jag har försökt att redigera en grej till bloggen, men vet ni? Programmen vill inte vara på min sida alls. Blir så trött på dessa apparater ibland.

Men nu kör vi en liten update på denna sida och visar att Hundar i livet är en sida som är värd att besöka. Så nu kommer update ala Casper och Zayo. Vi börjar med Casper:

Casper: Snor mat o daglig ordning, ingen nyhet alltså. Amerikansk Cockerspaniel är kända för att vara matglada men Casper har blivit lite väl extrem på den sidan. Han är rolig han. Annars hur ser hans dag ut resten av veckan förutom matfixeringen. Han sover, sover och är extremt glad. Att se honom vara så glad gör mig extremt lycklig. Dock vägrar han promenera men va tusan det är Casper vi pratar om nu.

Zayo: Vantar slängs hit, strumpor bärs dit och sno mattes skor är ännu roligare. Lek och stoj och mobba matte eller Casper det är Zayos dagliga dos. Han har blivit en hund som älskar att bära. Vad han än ser så skall han bära den. Han har nämligen lärt sig att snor han saker och man säger "tack" så skall han ge mig den (eller personen som säger det) och då får han godis. "Fine" tänker huliganen då.
Då skall man hämta allt som ligger och ge den till matte, men endast om hon har godis och endast om lilla Zayo är på humör för att ge leksaken eller mattes ägodelar. Men som jag har läst som stämmer,


1. Om jag tycker om det så är det mitt
2. Om jag har det i munnen så är det mitt
3. Om jag kan ta det ifrån dig så är det mitt
4. Om jag hade det förut så är det mitt
5. Om det är mitt så kan det aldrig vara ditt på något vis
6. Om jag tuggar sönder det så är alla bitar mina
7. Om det ser ut som mitt så är det mitt
8. Om jag såg det först så är det mitt
9. Om du leker med något och lägger det ifrån dig så är det automatiskt mitt
10. Om det är trasigt eller tråkigt så är det DITT

Detta är Zayo upp i dagen. underbara hund får man ju leta efter.

Tränings update: Zayo tränas vidare på att människor är inte farlig och hundar behöver man inte skälla på bara för att Casper måste göra det. Sedan är allmän lydnaden en grej som aldrig kommer ta slut. Behöver dock proffs som kan se genom Zayo och ge mig tips hur jag kan träna vidare med honom. Vill ju ha en Agility hund. Ibland undrar jag också om Zayo verkligen gillar träning för han har inte samma driv och glädje som jag är van vid att en hund skall ha. Han blir blockad och slutar lyssna och blir ofokuserad. Hur kan jag göra så han blir en glad tränings hund? Sedan är ju jakten en grej som han bara älskar, men det här eviga rusandet efter fåglar börjar bli lite påfrestande Det är bara att andas två gånger och hoppas att han lär sig. Kanske är en grej man skall fortsätta att träna? Jakten alltså, viltspår etc. Roligt det skulle vara för honom.

Bilderna är det Copywrite på och får ej användas utan att fråga om lov.

Slottskogen, bus och en massa träning

I måndags var jag och Zayo ute på en härlig långpromenad med dem bästa Camilla och Tara. Vi hade verkligen tur med vädret och precis när vi skulle åka hem kom en skur. Slottskogen är ju verkligen en bra plats att ta med sig hundarna så dem både få träning, lek och socialisera sig. Bra träning för Zayo.

Tara som är en Aussie (Australian Shepherd) var enormt duktig och Zayo och hon hade så roligt tillsammans.  

Är så roligt att se två hundar leka och ha så roligt som dem hade i måndags. Verkligen inte sista gången vi skall ses på en rolig hund träff. Camilla gav mig även massa råd och tips angående Zayo som jag tränar nu. Eftersom han är en utstälningshund och det gick som det gick i Partille BK (som jag skall berätta i ett annat inlägg) så måste han bli en bättre och stabilare hund. Han gillade Camilla och det var roligt då han skäller mot andra människor hela tiden. Jag tror att han känner att Camilla är en bra och snäll människa som har ett hjärta av guld. 

Dagen gick fort och hundarna kunde gå bredvid varandra utan att dem skulle leka och hålla på med varandra. Vi beslöt oss att ta en fika och även där fick dem visa prov att vara lugna. Zayo sov tills små fåglar kom och ville ha mat. Tara bara satt och tittade på dem medan Zayo gärna ville äta upp alla fåglar som satt runt honom. 

Det var en lyckad och rolig dag och jag hoppas att det blir fler gånger :)








Fotograf: Camilla Lungren

Bilderna får absolut inte kopieras utan att fråga om lov

Utställnings outfit 2012

Här skall ni få sen en snygg outfit med två par olika skor som kan matcha grymt bra till resterande outfit. Detta kommer jag springa och visa upp och jag börjar på lördag den 22:e spetember.

Då jag älskar mode och att klä upp mig så kör jag gärna på modet ute i ringen också. Man får passa på att få klä upp sig när man kan eller vad säger ni? Tror ni detta kommer bli snyggt?

Dagens Zayo bild

Bollen i munnen och beredd på att få leka! Det bästa på dagen. Världens bästa Zayo ♥

Äventyr hos Hundcentret Tazzen

Idag är det Valpkurs ännu en gång och jag har lärt mig så enormt mycket mer om Zayo än vad jag trodde att jag skulle lära mig. Zayo är en enormt duktig och smart hund som lär sig enormt mycket och väldigt snabbt.
Hittills har vi lärt oss en hel del om hantering och att gå fint i kopplet. Dock har lille Zayo inte riktigt förstått att man håller i honom i andra ändan och fortsättningen med koppel träningen fortsätter.

Detta har vi lärt oss hittills:

• Kontaktövningar: godis i mun, hand och på marken. sittande & stående
• Passivitet, att sitta ner med hunden i sin famn
• Lära in ett ljud.
• Smack ljudet: lära hunden att följa efter er med hjälp av ljudet.
• Stanna och vänta ut, om hunden drar, gå inte med utan stanna och vänta, ev backa lite. belöna när hunden kommer till er och gå vidare.
• Sitt + sitt kvar.
• Inkallning - spring iväg och ropa på er hund. 
• Läxa: säg inkallningsordet ni vill ha och ge godis ex: hit + godis ( så som ni lärde in ljudet)
• Skålen: Man lägger godis i en skål, sedan skall man lära hunden att lugnt och stilla + gå fint ta maten. Zayo fixade detta och fick svårare utmaning genom att sitta och vänta på kommandot när han ger mig ögonkontakt.
• Hantering: Kloklippning, borsta, trimma och allmän hantering inför veterinären.
• Ligg
• Myggan: Lära hunden att ta godiset fint.

Idag är det återigen valpkurs och jag har ingen aning vad som kommer ske idag. Men jag tror det kommer bli hur roligt som helst.

Zayo vs Filskålen

Han var så arg på mig igår för att han inte fick resterna av filen som finns i skålen. Han gjorde allt för att låta så ynklig och söt så att jag gav honom den. Men icke den gubben gick inte på mig sötnos. Var ju bara tvungen att ta video när han höll på. Efter en stund skäller han ordentligt för att han hörde en annan hund på utsidan.

Här sitter Zayo och tar det coolt

Ja det är ju inte varje dag man sitter upp i sängen och softar lite. Zayo tar det verkligen coolt och tar chansen att sno Husses plats i sängen. 

Kom ihåg: Fråga om tillåtelse om ni vill Kopiera bilderna. Alla bilder på mina hundar ägs av mig och ingen får använda dem utan tillåtelse.

Casper har problem med Zayos säng

Såhär kan det se ut när Casper verkligen vill sova i Zayos säng. Även en stor liten hund måste ju bara trycka in sig i sängen. Men hans lösning är ju ändå helt suverän eller vad säger ni?

Bilderna tagna av en IPhone
Kom ihåg: Fråga om tillåtelse om ni vill Kopiera bilderna. Alla bilder på mina hundar ägs av mig och ingen får använda dem utan tillåtelse.

Zayo träffar Onyx

Nu börjar vi gå mot kallare tider igen, eller? Jag hoppas inte det, vill ha soligt och härligt. Men nyheterna förstör glädjen och säger att regn och snö kommer att komma till Götaland, hoppas inte Götaland menas med Göteborg och Västra Götaland.

Igår träffade Zayo en Flatcoated Retriever, det gick ju som det gick. Han skällde min lilla Zayo och jag hoppas ju att det bara var valp osäkerheten så han inte börjar skälla hela tiden. Vill inte ha en mini Casper. Men han uppförde sig ganska bra efter en stunds promenad. Stolt är man över den lilla sötnosen.
Imorgon hoppas jag på att det blir en tur till Zoo affären för att köpa ett nytt koppel som han snart har lyckats att äta sönder. Mindre bra. Nu är det även dags att träna honom för att bli en duktig Amris, lydnad och vardagliga etiketter.

 

En dag med Casper och Zayo

Idag har det gått 2 dagar sedan Zayo kom hem till oss, Casper är en ängel mot honom och Zayo respekterar Caspers begränsningar. Man ser ju på att Casper inte alls är van vid valpar och vet inte riktigt hur han skall reagera, han är väldigt försiktig medan Zayo skall leka med honom.
Det går oerhört bra med båda två och man blir så stolt. Efter intensiva lekar och försök av att busa upp Casper så sover båda två uppe i sängen tillsammans. Mysiga vovvar.

Nu är det dags att gå ut med huliganerna. så det blir ännu mer bloggning sedan.

Jag vill hälsa....

Nu är man hemma från Uppsala, eller rättare kom hem igår.
Anledningen till att jag och min Sambo åkte till Uppsala var för detta.

Zayo är hans namn och föddes i Uppsala 2011-12-03 en underbar liten Amris pojke som är en ängel. Både han och Casper trivs ihop och det är mycket nya upplevelser. Längtar så mycket tills vi börjar på alla utställningar etc.

Skvallerträning med Casper

Snön ligger vit på marken och det blir bara kallare och kallare ute. Dock var det extremt härligt väder igår när solen sken.

Hundarnas hjärnor har blivit omprogramerade till att vara extremt jobbiga och springa när man promenerar med dem. Det skall ni veta är inget vidare. Längtar tills våren kommer.

Förra veckan var den sista veckan på hunddagiset. Har blandade känslor och önskar att det kunde bli bättre.

Håller på att söka vidare efter mer relevanta jobb inom området jag vill jobba inom. Det går ju sådär skall jag meddela och jag önskar att jag får något inom kort. Ganska trist att vara arbetslös.
Studierna har nu dragit igång och Fotografi-Visuell kommunikation står på schemat, en extremt rolig början på kursen och hoppas den kommer hålla det hela terminen.

Helgen har ju varit toppen, vad hände? Jo, firade min 24 års dag, Grattis till mig, tack så mycket. Kan fortfarande inte fatta att åldern stiger för varje år, känner mig ju som 16 år fortfarande. Får lite panik att man börjar nära mig 30. Nee nu skall jag tänka positivt.
Har börjat träna Casper på skvaller träning då han har problem med mötande hundar. Hoppas att man får ordnings på det så man kan gå utan att vara orolig att det kommer andra hundar. Hoppas det kommer ge resultat.

Nu har en ny vecka börjat och vi får se vad den har att ge, vad tror ni? Blir det en bättre vecka än förra?


*Fotagrafi bilden är tagen från Google

Väntan är stor

Jag tror Casper har en signal i kroppen som vet när jag och min sambo kommer hem.

Han måste ha en radar som säger "Okej, nu kommer matte och husse hem". Han sitter alltid vid dörren och väntar på oss. När vi går utanför huset är han på över våningen och när vi kommer hem ja då ligger han och väntar i trappan på att vi skall komma hem. Sötaste vovven som finns. Hur är era hundar när ni kommer hem? Välkomnar dem er på ett kärleksfullt sätt?

Det är liknande när vi skall gå och lägga oss, då skall Casper sova inne hos oss i rummet, lockar vi inte in  honom, ja då kommer han efter några minuter smygandes in i rummet. Hela natten sover han i sängen tillsammans med oss och tar hela sängen så vi får kramp i benen. Men vad gör man inte för den lilla bebisen. Om ni tror att han bestämmer i familjen så har ni fel, han må vara min lille prins och låter han sova i sängen. Jag tror att jag inte är den enda som gör detta. Eller hur? Jag gillar att ha mina älsklingar bredvid mig och det får jag varje natt. Min underbara sambo och Casper. Kärlek är va det är.